E-boksomslag Backlistprojektet

Digital bokrestaurering

I det så kallade Backlistprojektet arbetar Bonnierförlagen med att en rad svenska författarskap ska bli tillgängliga i digital form. Böckerna som tidigare endast har gått att få tag i på antikvariat får nytt digitalt liv, nytt utseende och ny tillgänglighet. 

Backlistprojektet är egentligen två projekt. Det började 2009 i ganska liten skala med 1000-projektet och då var målet att göra just 1000 e-böcker. Anna Torsteinsrud, projektledare för e-böcker på Bonnierförlagen, berättar hur de gick till väga:

Vi bad Alberts Bonniers förlag, Bokförlaget Forum och Wahlström & Widstrand att lista de viktigaste författarskapen från deras första utgivning till nutid. Utifrån den listan sållades 1000 böcker ut och därefter så gjorde vi ett stort avtalsutskick till författarna eller de som har rättigheterna, till exempel arvingar.

För de titlar och författare som de fick avtal på började produktionen. De letade då upp materialet i form av tryckta böcker och PDF:er, i de fall de redan hade digitalt material, och det skickades sedan för konvertering.

När de närmade sig slutet av 1000-projektet, med 1000 titlar publicerade, beslutades det att ytterligare en backlist-satsning skulles göras. 2014 togs en ny lista fram och förlagen fick komma med ännu fler önskemål, och nu döptes projektet till 5000-projektet. I detta projekt tillkom även Bonnier Carlsen. 5000-projektet pågår än och när det är klart om ungefär ett år kommer totalt 6000 böcker från Bonnierförlagens arkiv finnas tillgängliga som e-böcker.

Anna berättar hur arbetet har skiljt sig från hur de annars arbetar med digitala böcker:

Vi har jobbat lite annorlunda än vid produktionen av nyutgivna e-böcker. Vi lägger till metadata på copyrigtsidan och vi lägger in omslag. Om vi har skickat en bok istället för en PDF så gör vi en extra stavningskontroll. Detta för att en inscannad bok kan ha tolkats fel. Är det en äldre bok kan till exempel smuts på sidorna göra att ett A blir ett Å.

Till 5000-projektet satsades det även på nya omslag för utvalda titlar. Olika formgivare fick författarskap med X antal titlar att göra omslag till. Exempel på författare som fått ny paketering är Villhelm Moberg, Sigge Stark, Elin Wägner och Per Anders Fogelström. Ilse-Mari Berglin, formgivare och ansvarig för de digitala omslagen, berättar hur det såg ut gällande omslagen innan Backlistprojektet:

Från början så hade böckerna bara haft grafiska omslag som var text och en färg i bakgrunden, och därmed blev de väldigt anonyma. Samtidigt så använde vi originalomslag hos de digitala återförsäljarna. Det är inte så kul för någon som köper en bok och tror att den ska se ut på ett visst sätt när de ser den på Bokus eller Adlibris och sedan när de öppnar den i sin läsapparat så är det bara något trist.

För författarskap med mer än sju titlar som skulle ges ut digitalt så anlitades formgivare. För de författarskap som inte kvalade in med sju titlar men som ändå ansågs värda att lyfta hände det att Ilse gjorde omslagen eller så lade de ut det på en illustratör, som fick göra ett porträtt av författaren eller något dylikt. När det gäller de större författarskapen så har formgivarna arbetat för att omslagen ska hänga ihop formmässigt. Det kan vara att de genomgående har använt sig av en färg, en form eller ett typsnitt – någonting som gör att det blir en igenkänning genom hela sviten på kanske 30-40 omslag. Men tanken är att varje omslag ska kunna stå för sig självt och vara individuellt starkt.

Ilse förklarar att arbetet med Backlistprojektet skiljer sig från att göra omslag till nyutgivna digitala böcker eftersom det inte funnits samma koppling mellan omslagets form och bokens innehåll, men att det ändå funnits ett tydligt samspel mellan boken och omslaget:

Man kan få den kopplingen genom att känna av under vilken tidsepok böckerna släpptes första gången.  Om det är en författare som var mest aktiv under 40- och 50-talet så kan man kanske formmässigt fånga något från den tidens formuttryck. Formgivarna har löst det lite olika och de har inte varit så hemskt trogna tiden.

Ilse berättar också att det har blivit lite av en trend när det kommer till digitala omslag att föra in vissa taktila element. Formgivaren Henning Trollbäck handmålade alla omslagen till Jan Fridegårds e-böcker och fick pris för dem, med motiveringen att ”han fick det digitala att dofta papper”. Just i Jan Fridegårds fall har det blivit en stor skillnad från hur det var innan Backlistprojektet. Hans utgivning består av 40 titlar och alla böckerna hade först de anonyma grafiska omslagen.

Backlistprojektet Jan Fridegård

Skillnaden mellan före och efter Backlistprojektet. Till vänster det grafiska omslaget för Jan Fridegårds roman ”Mot öster – soldat!” och till höger det nya omslaget som Henning Trollbäck formgett.

Formgivaren Daniel Bjugård som gjorde omslagen till Jörn Donner stansade ut bokstäver i papper och scannade sedan in dem, och fick då med lite pappersludd och pappersrester. Det finns en struktur i papper och det är ett annat sätt att jobba med de taktila strukturer som inte finns i den digitala världen. Kontrasten mellan det digitala och det analoga är något som Ilse gillar:

Det kan bli en rätt häftig spänning om man gör det på ett bra sätt. Det blir mer av ett djup i bilden, för en färgad yta blir ganska stum. Så om man lägger till något extra som påminner om något taktilt – som ger en känsla av till exempel smuts, papper eller tyg – så kan det bli riktigt bra. Det måste dock finnas en balans och inte bli för mycket, för då blir det bara taffligt.

Jörn Donner Backlistprojektet

Två av omslagen till Jörn Donners e-böcker, skapade av formgivaren Daniel Bjugård.

Vill du se fler omslag och läsa mer om formgivarna och vilka författare som fått nya omslag? Ladda då ner den digitala omslagskatalogen. Katalogen är i Epub-format och du behöver en eboksläsare för att läsa den, exempelvis Adobe Digital Editions eller iBooks.


Har du själv publicerat böcker tidigare och vill samla din backlist? Med vårt Instant-paket kan du göra det hos oss!

Ludvig Persson

Ludvig Persson

Språkvetare med egna författardrömmar och en förkärlek för bildspråk, bollsporter och bibliotek.