Lucy Dillon

Lucy Dillons framgångsrecept för feelgood-författare

Alla som gillar feelgood har väl noterat att Lucy Dillon är i Sverige för att prata om sin senaste bok När livet börjar om? Vi fick chansen att ställa några frågor om både hur det är att skriva feelgood och om skrivande i allmänhet. Hoppas att det kan inspirera ert eget skrivande!

Så vad är viktigast att veta för aspirerande feelgood-författare? Lucy Dillon menar att de viktigaste ingredienserna i en feelgood-roman är att det måste finnas en resa från sorg eller besvikelse, eller ouppfyllda potential, till något som är bättre för alla inblandade. Målet måste inte vara av romantisk karaktär, det kan vara allmän lycka eller att familjeband stärks, eller bara en möjlighet att njuta av livet som inte var tillgänglig innan. Men hon betonar också det är något väldigt vackert i att bli kär i någon (eller något!) som får dig att bli den bästa versionen av dig själv. Tänk också på att ju svårare resa karaktärerna behöver göra för att nå dit, desto varmare känslor kommer läsaren ha för dem mot slutet.

Något som är speciellt med just Dillons böcker är att de genomsyras av väldigt tydliga teman. Hennes senaste roman berättar om hur även de minsta goda gärningarna kan förändra liv. Men behöver man ha bestämt temat innan man börjar skriva? Så här säger Lucy:

Jag gillar att ha ett centralt tema som påverkar karaktärerna på olika sätt. Min nästa bok handlar till exempel om vilken makt tystnad kan ha, på gott och ont, och hur du hittar din egen röst istället för att låta andra tala för dig. Temat utvecklas ofta både bokstavligt och bildligt i olika riktningar medan jag skriver, men det hjälper att ha en central idé att återvända till när inspirationen tryter. Inte minst för att det är väldigt tillfredställande att få knyta ihop alla trådar i slutet.

Vad gör en roman till en riktigt bra feelgood-roman då? Och hur lyckas den som vill bli feelgood-författare? Lucy Dillons favoritromaner är de som du bara inte kan lägga ifrån dig, de där böckerna som lämnar dig med en känsla av sorg för att boken har tagit slut. Ni vet den där känslan av att inte riktigt vilja påbörja en ny bok för att du inte vill lämna den imaginära värld som du befunnit dig i precis. Att fundera över vad de där karaktärerna sysslar med nu, som gamla vänner som du har förlorat kontakten med.

Men vad bör en feelgood-författare undvika? En sak som inte går hem hos Dillon är alltför osannolika lyckliga slut där allas problem löser sig inom loppet av tre sidor. Helt enkelt för att livet inte är så enkelt, och det vet läsarna om! Även om vi vill att karaktärerna ska bli lyckliga så ska läsaren inte känna att hens egna problem blir förminskade eller att de själva har misslyckats genom att inte ha kunnat lösa sina egna problem så enkelt.

Dillons strategi är att alltid försöka lämna karaktärerna på en bra plats i livet, eller med ny kunskap och uppfriskad motivation för att kunna nå dit. Det är också anledningen till att hon tycker om att skriva om en stad – tidigare karaktärer kan återkomma i framtida historier för att hon ska kunna hålla ett öga på dem och se till att de håller sig kvar på rätt väg.

När vi frågar vad som skiljer feelgood och romance åt så blir Lucy Dillon lite ställd. I Storbritannien skiljs inte genrerna åt och hon ser sig själv främst som en romanceförfattare. Däremot finns det skillnader mellan amerikansk och brittisk romance, där den brittiska romancehjältinnan ofta lär sig älska sig själv lika mycket som hon lär sig älska hjälten. Det blir en personlig resa där vänner och familj finns med längs vägen. Dillon tycker själv att det blir en mer tillfredställande läsupplevelse än om det bara gäller älskar-älskar inte (för vi vet ju alla att det alltid landar på älskar i slutändan).

Men om vi lämnar romance och feelgood bakom oss ett tag – vad är det bästa med att vara författare egentligen?

Möjligheten att få skapa en värld i ditt huvud där du (oftast) är den som bestämmer. Och såklart att få höra från massa främlingar över hela världen att de har gråtit över eller hejat på de låtsaskompisar som jag har skapat. Jag blir lika exalterad varje gång det händer och det är något jag aldrig tar för givet. Och sen får vi ju inte glömma det faktum att författaryrket alltid är ett intressant samtalsämne på fester…

Det är lätt att föreställa sig att livet innehåller mycket glitter och glamour som bästsäljande författare, men vad innebär författaryrket? Dillon nämner att du behöver vara rätt hårdhudad – att synas i sociala medier innebär att du är utlämnad både till folk som älskar ditt skrivande och de som hatar det. En annan viktig egenskap är bra disciplin. Att inte bli distraherad till att uppdatera Twitter eller jobba på din hemsida när du egentligen behöver skriva, skriva, skriva.

Tre snabba lärdomar som Dillon hade velat ha redan innan hon själv gav sig in på författarbanan:

  • Att redigeringsprocessen är en positiv, om än jobbig, upplevelse.
  • Att orden kommer flyta som ett rinnande vatten vissa dagar, andra dagar kommer det bara vara en liten rännil.
  • Att det finns människor som kommer hata dina böcker, men det är också okej.

Något som gör Lucy Dillons böcker så omtyckta är att hennes karaktärer är så trovärdiga och lätta att knyta an til – så hur skapar du en bra karaktär? Dillon menar att hon behöver vilja tillbringa tid med sina karaktärer, oavsett hur irriterande eller olyckliga de är till en början. Vissa karaktärer tar lång tid att lära känna och andra gånger går det väldigt snabbt eftersom hon snabbt fattar hur de fungerar utifrån en nyck eller en dålig vana som de lagt sig till med.

Jag kunde föreställa mig Rachel från Ensamma hjärtan och herrelösa hundar på en gång eftersom hon vägrade byta från sina svarta pennkjolar, trots att hon var ansvarig för en kennel. Chica svarta kjolar blev essensen av vem hon trodde att hon var, när det egentligen var så att både hon och hennes garderob behövde slappna av lite. I När livet börjar om träffar vi Libby som är den där sortens vän som alla har, den som inte kan säga nej. Och det visade sig att hon behövde lära sig att säga just nej. Så fort jag har lärt mig vilken som är en karaktärs stora brist så kan jag fokusera på den och börja bygga nytt därifrån.

Så hur förbereder sig en så van författare som Lucy Dillon inför att skriva? Dillon berättar att innan hon börjar skriva så gör hon anteckningar om karaktärerna i vanliga anteckningsböcker i A4-format från WH Smiths (lite väl specifikt kanske, ni får köpa era block var ni vill!). Hon gör flödesscheman för att få en överblick över vad som ska hända och river ut bilder ur tidningar för att få inspiration till platser, hus och människor. Varje anteckningsbok har en sida längst bak som bara består av namn. Dillon kan nämligen inte börja skriva förrän hon vet vad alla karaktärer heter, så hon har en hel hylla full av böcker med barnnamn som inspiration.

Och slutligen några konkreta råd direkt från Lucy Dillon till alla aspirerande författare därute:

Läs massor, och skriv massor. Skrivande är en konst som du bara kan lära dig medan du utför det. Lita på den där rösten i huvudet istället för att överanalysera vad som borde hända. Och om du tvivlar – läs det du precis har skrivit högt för att se om det låter realistiskt. Och förbered dig genom att ha en plan för händelseförloppet. Jag får bara skrivkramp när jag inte vet vad som ska hända härnäst.

Så, sätt igång och skriv nu, lycka till!


Du vet väl att du kan prova Type & Tells verktyg för att formge din bok helt gratis på www.typeandtell.se? Bara att tuta och köra!

Emelie Martinell

Emelie Martinell

Produktionskoordinator på Type & Tell som älskar allt som har med populärkultur att göra. Fantasynörd ut i fingerspetsarna med alldeles för många omläsningar av Harry Potter i bagaget.

1 kommentar

Comments are closed.