John Häggblom, redaktör och manusutvecklare på Bokförlaget Forum

Fem element i ett riktigt bra manus

På Bokförlaget Forum där jag jobbar har vi varje fredag ett manusmöte där vi går igenom de manus som har kommit in den senaste veckan. Vi får in ungefär tjugo manus i veckan från människor med författardrömmar, och efter jul- och sommarledigheterna kan det vara det dubbla. Efter ett manusmöte brukar vi ha ett till två manus som känns så pass bra att vi lägger ut dem på en lektör för att få ett utlåtande.

Vad är det då som gör att vi lägger ut ett manus på en lektör? Vad är det vi går igång på? Nedan finner du fem element som gör att vi känner att ett manus håller för utgivning – kanske kan de vara till hjälp när du bearbetar det manus som du själv färdigställde under din ledighet.


1. Det finns en röd tråd

Det är en fröjd att läsa ett romanmanus och känna att författaren vill säga något, att författaren utforskar ett tema och konsekvent håller sig till det genom hela romanen.

Att tänka på:

  • Fråga dig själv: Vilken historia vill jag berätta? Vilket tema vill jag utforska? När du går igenom ditt manus markerar du de avsnitt som inte handlar om detta. Behövs de för din berättelse? Om du kommer fram till att de inte gör det så kan de strykas.
  • Fråga dig själv: Vilken av berättelserna i min roman är viktigast? Vilken är huvudhandlingen? Se till att ingen av de andra trådarna i romanen överskuggar denna.

2. Det har ett bra driv och huvudpersoner man bryr sig om

Det viktigaste när man läser ett manus är att man känner att man vill läsa vidare, att man bryr sig om vad som händer personerna man läser om.

Att tänka på:

  • Förstärk insatsen för huvudpersonerna så att saker och ting verkligen står på spel. Se till att huvudpersonerna har viktiga mål som de måste nå och låt läsaren förstå vad som kommer att hända om de inte når dessa mål.
  • Se till att resan mot målet förändrar huvudpersonerna så att de utvecklas. När det fungerar som bäst kan läsaren få sådan aha-upplevelse av huvudpersonernas utveckling och deras nya sätt att se på världen att det färgar av sig och läsaren därigenom själv ser på världen på ett nytt sätt.
  • Se till att du har både större och mindre vändpunkter under resans gång där förutsättningarna förändras för huvudpersonerna. På så sätt drar du även undan mattan för läsaren och gör att man bara måste läsa vidare för att få se hur det går.

3. Det händer mycket under ytan

Det är en njutning att läsa ett manus och ana att man bara får se toppen av isberget, att det händer mycket under ytan. Då känns det som om jag som läsare får ta del av ett helt eget universum.

Att tänka på:

  • Lär känna dina huvudpersoner och den värld du skildrar så att du kan den utan och innan. När du känner din värld väl blir huvudpersonernas handlingar så pass tydliga för dig att du inte behöver förklara varför de gör som de gör. Det gör att läsaren anar att väldigt mycket sker under ytan, vilket höjer läsupplevelsen.
  • Lita på att det du vill säga framgår utan att du behöver förklara exakt hur något sägs eller uppfattas. Lita på läsarens intelligens och på styrkan i din berättelse och dina huvudpersoner. Då slipper du skriva ”Anna grät eftersom hon var ledsen”.

4. Det är mystiskt utan att bli svårbegripligt

Den här punkten gäller främst spänningsböcker. De bästa spänningsböckerna kan överraska mig som läsare gång på gång och ändå vara enkla att hänga med i. Även om det finns flera mysterier i boken så förstår jag som läsare varför huvudpersonerna handlar som de gör. Även om krafterna bakom bokens mysterium är dolda för mig ända till det överraskande slutet så är själva mysteriet tydligt för mig.

Att tänka på:

  • Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Se till att du själv har skrivit ut mysteriet för dig så att du har koll på alla detaljer, då slipper du begå misstag på vägen till twisten.
  • Lita på överraskningselementen i din bok – det gör att du vågar ge läsaren ledtrådar som guidar dem på vägen mot de chockerande ”tappa hakan”-scenerna.

5. Det är originellt

Den vanligaste orsaken till att vi utropar ”Det här måste vi ge ut!” är att manuset har ett helt eget tilltal, en egen berättarröst, en unik intrig.

Att tänka på:

  • Vilken berättelse brinner du allra mest för? Låt det vara det som styr dig när du skriver, och inte tankar på att du ska bli nästa Camilla Läckberg eller Jens Lapidus – då riskerar du att skriva en bok som är alldeles för lik deras böcker.

Hoppas att ovanstående punkter kan vara till hjälp när du går igenom och bearbetar ditt manus. Kom ihåg att låta manus vila ett tag innan du bearbetar det. Det bästa är om det hinner gå en månad mellan att du skriver klart utkastet och att du börjar bearbeta det. Lycka till!


John Häggblom är redaktör och manusutvecklare på Bokförlaget Forum

Läs även Johns tidigare inläggsserie om berättarteknik:
Berättarteknik, del 1: Dramaturgi
Berättarteknik, del 2: Gestaltning av miljö och karaktärer
Berättarteknik, del 3: Tempus och perspektiv

Hos Type & Tell kan du själv ge ut din egen bok – testa gratis på www.typeandtell.se!

John Häggblom

John Häggblom

Redaktör och manusutvecklare på Bokförlaget Forum. En riktig hejare på berättarteknik!