Nina Ulmaja: Vad är god läsbarhet?

Vad är god läsbarhet?

Läsbart eller bara läsligt?

Den läsande människan har en fenomenal förmåga att tyda den mest bristfälliga text. Bokstäver kan vara trasiga, ord felstavade, till och med borttappade och texten suddig som en fuktig badrumsspegel. Ändå läser vi och förstår.

Ett roligt bevis på vår läsförmåga är att kasta om alla bokstäver i ett ord, utom den första och den sista. Normalläsaren klarar att tyda ordbilderna ändå.

Omkastade bokstäver är läsligt

Det mesta är alltså läsligt. Men god läsbarhet är något helt annat. Det är text som är utformad, anpassad och justerad för sitt ändamål och den miljö texten ska läsas i. Oavsett om den ska läsas på papper eller digital skärm. I en bok eller på en utställningsvägg.

För att förstå hur en text formges för bästa läsbarhet måste man förstå hur läsning fungerar. Den som har chansen att följa ett barns läsutveckling ser barnet lära sig bokstäverna först, därefter att ljuda sig igenom orden. Relativt snabbt lär sig barnet att känna igen de oftast förekommande korta orden – som ”att, men, och”. Ljudandet fortsätter endast inför de nya ord som ögat stöter på. Med träning utökas det visuella minnet av ord- och stavelsebilder och barnet läser allt snabbare.

Man har studerat hur vi läser med så kallade ögonrörelsemätningar. De har visat att vårt öga studsar fram över raderna. Ögat behöver dock inte studsa på varje ord och hoppar över ofta återkommande korta ord. Man har också sett att ögat studsar tillbaka ibland. Personer med lässvårigheter studsar tillbaka oftare, vilket gör läsningen långsammare. Det läsvana ögat behöver bara studsa ett par tre gånger per rad när man läser. Vi läser ordbilder och en jämnt typograferad spalt är lättare för ögat att studsa fram över än en spalt som är ojämn och gluggig. Stora gluggar mellan orden i en längre text försvårar ögats framåtrörelse. För långa rader, för breda spalter, försvårar likaså. Ögat får svårt att hitta från högra sidan till nästa nya rad till vänster. För tajta ordbilder försämrar också läsbarheten.

Lättlästa typer?

Hur väljer man typsnitt som ska ge god läsbarhet? Vi läser bäst det vi läser mest. För 100-150 år sedan kunde vi läsa långa böcker i så kallade frakturstilar, knappast idag eller hur?

Frakturstil

Jag har många gånger fått frågan vilket typsnitt man ska sätta barnböcker med för att det ska vara lättläst och stimulerande. Typsnittet som får barn att vilja läsa? Nej, det finns så klart inte. Är texten bara tillräckligt intressant kommer barnet att läsa oavsett om texten vore satt med hieroglyfer.

Och för oss läsvana då, vilket typsnitt har bäst läsbarhet?

Äldre typografer brukar säga att typsnitt med klackar/seriffer (så kallade antikvor) har bättre läsbarhet än linjära typsnitt (utan klackar). Men det stämmer inte längre. Det finns idag många välritade linjära typsnitt som både bildar sammanhållande ordbilder och har öppna former, vilket ger luft och ljus till texten. Och gör texten lättläst. Som sagt, vi läser bäst det vi läser mest, och de flesta böcker och tidningar är idag typograferade med serifftypsnitt. På nätet däremot är de linjära typsnitten vanligare.

Typsnitt

Våra läsvanor påverkas av läsning i andra medier. Storleken på texten vi läser i mobilen på exempelvis Facebook är betydligt mindre än den i vanliga pocketböcker. Troligen vänjer vi oss vid att läsa mindre text och linjära typsnitt i och med den digitala läsningen.
Men som sagt vanans makt är stor, och kanske kommer antikvor i böcker ännu mer att signalera att det är fråga om skönlitteratur. Tittar man på typsnitten i modernare tidskrifter idag ser vi en trend av mörkare, tyngre typsnitt än i klassisk skönlitteratur. Bokformgivare influeras och de mörkare typsnitten smyger sig in även i bokens typografi.

Typsnitt i bok

Läsbarheten påverkas till viss del av textens storlek, men det är inte automatiskt så att en större text ger bättre läsbarhet. En för stor text kan vara tröttande för normal-läsaren. En för stor grad kan signalera att det här är en barn- och ungdomsbok eller en bok medvetet formgiven för personer med lässvårigheter. Återigen: vi läser bäst det vi läser mest.

Om ditt manus är kort, men du vill att det ska bli en rejält tjock bok ändå finns det bättre sätt än att öka textens storlek. Man kan till exempel laborera med hur man utformar kapitelstarterna. Kanske ska man låta varje kapitel starta på en högersida. Och lämna vänstersidan blank. Du kan även ge boksidan större marginaler och mer luft i både över- och underkant, snarare än att öka textens storlek.

Mikrotypografi är omsorg

Att bearbeta manuset in i minsta detalj gör under för läsbarheten. Struktur och typografiskt detaljarbete är omsorg. Om man till exempel kursiverar film- och boktitlar underlättar man för läsaren att se titeln som en sammanhållen textgrupp. Ett annat exempel är VERSALER och kapitäler som alltid är jämnhöga. De bildar sämre ordbilder än gemena bokstäver, vilket försämrar läsbarheten – ögat riskerar att fastna på dem vid läsning. Men de blir lättlästa om vi ger dem mer luft. Att spärra versaler och kapitäler är alltså inget estetiskt val, utan det gör man för att förbättra läsbarheten.

Siffror kan upplevas på samma sätt, som svarta blaffor som stör ögats hopp i den löpande texten. Det går att undvika genom att använda sig av gemena siffror. Eller att minska storleken på siffrorna jämfört med de omgivande bokstäverna.

Mikrotypografi

Nina Ulmaja
Foto: Linus Meyer
Nina Ulmaja arbetar som designansvarig/formgivare på Albert Bonniers Förlag. Hennes bokformgivning är mångfaldigt prisbelönad både i Sverige och internationellt. Nina föreläser regelbundet om bokdesign, trender och typografi på designskolor, konferenser och i förlagsbranschen. 2012 utkom Ninas första egna bok ABC å allt om D, en bok om våra bokstäver, deras historia och all möjlig kunskap och kuriosa om dem. Boken belönades med Augustpriset Årets bästa barn- och ungdomsbok 2012. Men ABC å allt om D passar alla som är intresserade av hur bokstäver, text och läsning fungerar. Du kan köpa boken här!

Nina Ulmaja

Nina Ulmaja

Designansvarig och formgivare på Albert Bonniers förlag. Augustprisbelönad författare av boken "ABC och allt om D".