Hanan Sabah Ryberg

Tema NaNoWriMo: Att andas och leva för skrivandet

November börjar lida mot sitt slut, och så även skrivarutmaningen NaNoWriMo. Om du deltar är det nu du måste börja knyta ihop säcken, få till den där riktigt bra avslutningen och kanske också ta itu med det där stora hålet du lämnade någonstans i mitten när inspirationen inte kom.

Om du inte deltar kanske du tänker ”åh, vad skönt, äntligen kan de sluta tjata om det där NaNo-tjosan” – till vilket vi säger: sluta tråka, våga prova! Även efter november går det att utmana sig själv och sitt skrivande. och det går också att hitta peppande författarkollegor i andra forum, till exempel i Type & Tells Facebook-grupp.

Hanan Sabah Ryberg är 27 år och kriminolog, och har tidigare gett ut den egna novellsamlingen Lida i en värld av stillhet samt medverkat i Vildsint-antologin. I år är fjärde gången hon är med i NaNoWriMo, så vi tog tempen på hur det går och hur hon gör när hon kört fast.


Vad skriver du om i år?
I år är min tanke att skriva i två olika projekt. Jag håller på att avsluta det ena (som inte kräver alla 50 tusen orden), och påbörja ett nytt projekt när gamla är avslutat. Den romanen som jag snart är klar med är en thriller. I stora drag handlar den om incest och psykisk ohälsa. Men även om det där extra. Det oförklarliga och övernaturliga. Det som många tror är overkligt, men som träder fram för att ingiva hopp i förtvivlans tid.

Det andra projektet är fortfarande en idé, en väldigt utvecklad idé dock. De övernaturliga och magiska inslagen i denna bok är fler än i förra. De utgör faktiskt berättelsens kärna och därför kan jag säga att det är en urban fantasy. I den boken sker kampen mellan ondska och en annan sorts ondska.

Hur långt har du kommit? Hur är magkänslan just nu?
Jag har i skrivandets stund hunnit skriva 26 270 ord. Alla de orden jag har skrivit tillhör det ”gamla” projektet. Karaktärerna lever helt enkelt sitt eget liv och därför har den blivit flera sidor längre än förväntat.

Varför antar du den här utmaningen varje år?
Två anledningar gör att jag antar utmaningen. Den första är att det är ett bra tillfälle att få fart på sitt skrivande. Min erfarenhet har visat att det lönar sig att skriva intensivt under en sammanhängande period. Då vaknar jag och sover med skrivandet, andas och lever för skrivandet. Detta gör att jag inte tappar bort detaljer, och kan följa upp händelserna precis när de sker.

Den andra anledningen till mitt deltagande i NaNoWriMo är min upplevelse av inspiration. Att veta att samma stund som jag sitter och skriver sitter tusentals andra världen över och gör samma sak är så himla inspirerande. Jag känner samhörighet med alla dessa för mig okända människor samtidigt som jag vill vara minst lika bra – eller även bättre – än dem. Det är trots allt en tävling.

Hur ofta känns det som att du kört fast? Hur gör du för att komma vidare?
I år har jag kört fast väldigt ofta, men jag har funnit en ny strategi att komma vidare. Tidigare har jag inte gillat att hoppa fram och tillbaka i mitt manus, utan jag har velat fullfölja varje kapitel i rätt ordning. Förra veckan körde jag fast med hur jag skulle gå vidare med en viss detalj och då tänkte jag testa att lämna den detaljen och skriva något som skulle skett längre fram i boken. I huvudet hade jag klart en slutscen och det blev den jag skrev. Det gick jättebra att skriva den, och när jag gick tillbaka till där jag hade fastnat gick även det bättre att komma vidare med.

Hur mycket skriver du under resten av året?
Jag måste erkänna att det inte blir lika mycket skrivande resten av året då det inte sker koncentrerat och allt annat i livet tar så mycket plats. Medan jag pysslar med romaner under november så ägnar jag mig åt noveller och poesi när det gäller den skönlitterära delen under resten av året. I övrigt skriver jag även debattartiklar och annat blandat om kriminologi.

Vad tycker du är svårast med NaNo?
Utan tvekan att få tiden att räcka till skrivandet och allt annat i vardagen. Livet och förpliktelserna fortsätter som vanligt under november även om jag ibland tycker att november borde vara en internationell ledighetsmånad. Emellanåt är det också svårt att tro på sin text och fortsätta skriva trots alla negativa tankar. Att stå emot begäret att redigera sin text, att blunda för underliga formuleringar samt plothål och bara skriva vidare är minst lika svårt som de andra delarna.

Vad är roligast?
Själva deltagandet är det roligaste. På olika sociala medier finns grupper för NaNoWriMo och det är väldigt berikande att läsa vad alla skriver samt att dela med sig av egna funderingar. Inte sällan tas underhållande ämnen upp. Dessutom känner jag en obeskrivlig glädje när jag ser antalet ord stiga och jag kommer närmre målet.

Vilka är dina tre bästa tips för att inte tappa drivet?

  • Fortsätt skriva även när pessimismen försöker hindra dig. Snart inser du att de negativa tankarna hade fel.
  • Planera din tid och se till att bara skriva under de timmarna som är ägnade åt skrivandet. Stäng ute alla störningsmoment ur din omgivning.
  • Belöna dig själv när du har uppnått vissa delmål.

Sitter du och funderar på vad du ska göra med din berättelse efter den är klar? Ge ut den via Type & Tell! Läs mer om självpublicering och skapa ett gratis konto på vår hemsida: www.typeandtell.se

Hanna Säll Everö

Hanna Säll Everö

Project Manager på Type & Tell. På dagarna hjälper hon andra självpublicera sina böcker, på nätterna skriver hon fanfiction och ungdomsböcker under pseudonym på nätet.