Susanna Björnberg

Tema NaNoWriMo: Nio böcker på nio år – går det?

November betyder för många mest bara grått väder och tråkig vardag – men det betyder också NaNoWriMo, National Novel Writing Month, vilket såklart är betydligt roligare! Över hela världen sitter författare, skribenter och andra glada tangentknattrare och skriver så det ryker, med målet att den 30:e november ha ett första bokutkast på 50.000 ord.

Susanna Björnberg är en riktig NaNoWriMo-veteran, hon har varit med nio år i rad och skrivit lika många böcker på den tiden. Till vardags arbetar hon i Science Fiction-bokhandeln i Göteborg (hett tips att besöka den!), men under november har hon också något annat att hinna med – att skriva en prequel till den skräckarserien hon jobbat med under flera år.


Hej Susanna! Du har ju deltagit i NaNoWriMo inte mindre än nio gånger. Varför utsätter du dig för den här utmaningen, år efter år?

Haha ja, det har jag frågat mig själv några gånger. Första året var det för att komma igång med skrivandet, sedan påbörjade jag en serie och det har gjort det lättare att fortsätta. Nu tror jag inte att jag skulle kunna sluta, jag tror att det har blivit lite av ett tvångsbeteende för mig.

Har du alltså skrivit på samma serie under flera år?

Ja, precis. De första två åren skrev jag fristående böcker, sedan började jag på en deckarserie med skräckinslag som jag tog en paus ifrån först förra året.

Känns det någonsin som att idéerna tar slut? Nio böcker på nio år är ju bra mycket mer än vad ens de mest produktiva författarna brukar skriva.

Ibland blir jag rädd att de ska göra det, men varje bok föder nya trådar att spinna vidare på. Dessutom finns det historier överallt i vardagen som kan inspirera. Det kan räcka med att hitta en tappad sko för att kunna skapa en hel romanintrig.

Men även om man har en idé och en intrig, går det verkligen att skriva en hel bok på 30 dagar?

Det går alldeles utmärkt! Texten blir långt ifrån perfekt, men man får ett grovmanus som man kan arbeta med under årets resterande elva månader

Problemet för mig kom när jag började utmana mig själv att skriva snabbare och snabbare. Det började med tio dagar, sedan fem och två. Efter det frågade jag mig själv om jag kunde skriva femtiotusen ord på ett dygn, vilket jag under tre år gjorde. Men då var texten i det närmaste oläslig under redigeringen.

Hjälp! Hur lång tid tog det att redigera den texten – och kändes det värt det under redigeringsprocessen att du hade fått ut den snabbt men att den var svår att bearbeta?

Jag tror att det tog en knapp vecka att bara rätta alla stavfel. Just då känns det aldrig värt det, men då man skriver de där sista orden känns det som att redigeringsproblemet är oändligt långt borta. Dessutom blir resten av texten rena himmelriket att redigera i jämförelse.

Det som verkligen gör det värt att skriva mycket på så kort tid är att man skriver i det närmaste undermedvetet. Jag minns ganska lite av vad jag verkligen skrev och kan bli glatt överraskad när jag läser igenom texten efteråt.

Är ditt mål alltid att skriva 50.000 ord (eller mer), eller sätter du också mål som är mindre mätbara, t.ex. att utmana dig själv att skriva om något du inte brukar?

Vanligtvis brukar mitt mål bara vara att skriva 50.000 ord och att färdigställa boken, men i år ska jag dessutom frångå min vanliga genre. Jag har skickat in mina manus till flera förlag utan att bli antagen hittills och eftersom jag tror att det delvis kan bero på att det är en svår genre (skräck-deckare, eller skräckare) så ska jag i år skriva en prequel i form av en chick lit. Jag hoppas på att göra människor nyfikna på att läsa mer om karaktärerna i chick lit-boken och på så sätt sälja skräckarserien.

Men hur mycket planering krävs det innan NaNo börjar? Kan man kasta sig in i det utan att ha planerat något?

Det kan man absolut göra, men det fungerade inte alls för mig. Jag behöver en hyfsat utförlig synopsis innan november, med början, mitt och slut för att ha någonting att återgå till när jag kör fast. Det brukar landa på ungefär 1,5 A4 och jag ändrar bara färg på texten när jag har betat av just det partiet.

Vad tycker du är det roligaste med att delta i NaNo?

Å ena sidan är det motivationen man får att sätta sig ner och bara skriva, jag vet att jag skriver mycket bättre med en deadline. Å andra sidan finns det ett helt socialt nätverk kring NaNo, både på Facebook och på NaNoWriMos hemsida. Människor diskuterar böcker, peppar varandra och delar med- och motgångar.

Vad är det svåraste/jobbigaste då?

Jag tycker nog att det svårast är att hitta tiden att skriva, samt att inte ge upp. Det finns ett diagram på hemsidan där man kan följa sin process och det kan vara lätt att ge upp om man missar att skriva en eller ett par dagar.

Okej, slutligen: dina tre bästa tips för de som precis kommit igång?

  • Redigera inte texten medan du skriver, få bara ur dig allting!
  • Byt miljö när du skriver. Har du möjlighet att sätta dig på ett café eller bibliotek så gör det ibland, det kan göra under för inspirationen.
  • Slutligen det absolut viktigaste: Ha roligt! NaNo är ett jättebra sätt att äntligen komma igång med boken du har inom dig och att vinna är inte det viktigaste.

Än är det inte för sent att anta utmaningen – gå in på nanowrimo.org för att läsa mer om hur du sätter igång! Tagga gärna #jagskriver och @typeandtell på Instagram om du vill visa hur det går för dig, vi är jättenyfikna på att höra!

Är du likt Susanna en riktig NaNo-veteran som redan har en massa böcker klara (eller av annan anledning har en bunt manus i skrivbordslådan) – gå gärna in och testa Type & Tell på typeandtell.se för att se din text som en färdig bok direkt. Helt gratis!

Hanna Säll Everö

Hanna Säll Everö

Project Manager på Type & Tell. På dagarna hjälper hon andra självpublicera sina böcker, på nätterna skriver hon fanfiction och ungdomsböcker under pseudonym på nätet.