Ordbok för bokord: Formgivning

Ordbok för bokord #1: Formgivning

Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp i bokvärlden. Vad är egentligen skillnaden mellan danskt band, häftad och pocket? Och vad kallas de där små versalerna? Vi hoppas kunna reda ut begreppen en gång för alla, och börjar med de som rör formgivning!

Oavsett om du anlitar hjälp med formgivningen av din bok eller gör det själv kan det vara bra att ha koll på vissa begrepp så att du och din formgivare pratar om samma sak, eller så att du kan söka efter den information du behöver.

Inlaga – Det du hittar mellan pärmarna på en bok, alltså alla blad.

Sättning – Formateringen av texten för att passa i inlagan.

Layout – Hur textens (eller bildernas) upplägg ser ut på en sida eller ett uppslag. Ett äldre begrepp för detta är ombrytning.

Satsyta – Den delen av sidan texten ligger på.

InDesign – Det program de flesta formgivare och redaktörer använder för att göra layout för inlagan och sätta texten. Oftast görs även bokomslag i InDesign, men det går att göra omslag i t.ex. Photoshop också.

Bunten – Den marginal som ligger längst in mot ryggen av boken, kallas ibland inre marginal. I limmade böcker (t.ex. pocket) måste du vara extra noga och kolla att buntmarginalen är tillräckligt stor. Är marginalen för liten riskerar texten att ”ätas upp” av bunten och försvinna, eftersom limmade böcker inte går att öppna lika mycket som inbundna.

Typsnitt/teckensnitt/font – Används ofta synonymt, men är egentligen lite olika saker. Typsnittet är en grupp tecken som bildar en typsnittsfamilj, t.ex. Arial. Teckensnitt används ibland istället för typsnitt, oftast i IT-sammanhang. Font är den digitala filen typsnittet ligger i. Din formgivare kommer dock förstå vad du menar vilket ord du än använder, så var inte orolig om du använder ”fel” begrepp!

Brödtext – Huvudsjoket av text.

Busunge/sladdis (tidigare horunge) – Ett typografiskt begrepp som syftar på när en rad inte ligger på samma sida eller spalt som resten av paragrafen. I e-böcker där texten går att flöda om kan man inte kontrollera om det blir busungar eller inte, men i tryckta böcker finns det sätt att bli av med dem.

Vänster-/högerställd text – Vänsterställd text har rak vänsterkant (vanligt i tidningar och diktsamlingar), högerställd har rak högerkant (ganska ovanligt, kan användas för t.ex. dikter med korta rader.)

Marginaljustering – Texten har både rak vänster- och högerkant. Det vanligaste i böcker, eftersom det ger en lugn och symmetrisk satsyta.

Anfang – Den stora, iögonfallande bokstaven som kan inleda ett stycke eller kapitel. Anfanger kan vara väldigt dekorativa, men behöver nästan alltid anpassas manuellt även om det går att ställa in automatiska anfanger i många designprogram.

Versaler och gemener – Stora och små bokstäver.

Kapitäler – Versala bokstäver i samma höjd som gemener. Kapitäler ska inte göras genom att minska storleken på versala bokstäver, utan det är en inställning som finns i de flesta skriv-/designprogram.

Ligatur – Har du reagerat på att två bokstäver ibland ser ut att sitta ihop (ofta fi och ff)? Det är inget tryckfel, utan en ligatur som gör att det blir lättare att läsa. Ibland vill man ha ligaturer i sin text, ibland inte, och det är något man kan ställa in i de flesta designprogram.

Pagina – Sidnumreringen, helt enkelt.

Vill du lära dig mer om inlageformgivning rekommenderar vi Typografisk handbok av Christer Hellmark. Boken ger en omfattande genomgång av allt du behöver veta för att typografera en bok, men ger också en introduktion till korrekturläsning och typografins historia.

Tycker du att vi har glömt att ta upp något begrepp, eller är det något du undrar över men inte hittat svaret på? Kommentera nedan så hjälper vi dig!

Hanna Säll Everö

Hanna Säll Everö

Project Manager på Type & Tell. På dagarna hjälper hon andra självpublicera sina böcker, på nätterna skriver hon fanfiction och ungdomsböcker under pseudonym på nätet.