Wattpad och socialt skrivande

Socialt skrivande: En annan väg till självpublicering

Tillåt mig att bli lite personlig. Hej, jag heter Hanna. Om dagarna jobbar jag som Content Coordinator på Type & Tell och hjälper andra att självpublicera sina böcker, och om nätterna skriver jag fanfiction.

Ryggade du tillbaka? Ett, sluta genast. Två, det här kommer inte handla så mycket om fanfiction som om vad jag gör med det jag skriver – nämligen lägger ut det på nätet.

I den här inläggsserien kommer jag utforska en annan väg till självpublicering. Inga tryckta böcker, ingen print-on-demand, inga e-böcker. Men likväl ett sätt att skaffa sig erfarenhet och få feedback på sina texter, kanske som ett steg till mer traditionell utgivning eller som ett äventyr i sig själv – eller varför inte båda!

Jag har nått viss framgång, på det sättet som en allt som oftast mäter framgång i på nätet. Mina berättelser har tillsammans drygt 60.000 läsningar, jag har tusen följare på en plattform och fem hundra på en annan. Det är inte direkt stjärnstatus eller något som gör att jag kommer få sitta i Nyhetsmorgons soffa, men inget att skämmas för heller.

Det är inte direkt stjärnstatus eller något som gör att jag kommer få sitta i Nyhetsmorgons soffa, men inget att skämmas för heller.

Och nej, innan du frågar: jag tjänar inga pengar på det här. Nej, jag är inte nästa Camilla Läckberg eller Emelie Schepp. Men som en vän till mig sa, “lägg in något shabby chic-citat om att all framgång inte går att mäta i pengar”. För det stämmer så bra: framgång för mig är att lära känna mina läsare, att lära mig nya saker om hur en bygger berättelser, och att ständigt få chans att utmana mig själv och mitt eget skrivande.

Det som började som ett experiment där jag med hjärtat i halsgropen la upp mina första kapitel på Wattpad, det sociala skrivandets och läsandets kanske största knutpunkt just nu, har kommit att bli en ganska stor del av mitt liv. På fyra månader har jag utvecklats och lärt mig mycket, och det vill jag gärna dela med mig av, men först lite bakgrund!

Onlinelitteratur – en (väldigt) kort historik

Har du hört talas om Wattpad beror det antagligen på att du jobbar i bokbranschen eller har en dotter i åldern 13-18 (eller själv är 13-18, och i så fall: hej hej, kul att du hittat hit!). Eller så kanske du är som jag: sisådär tjugo-nånting som gillar att läsa och skriva och gärna hoppar runt på olika sociala plattformar, och så råkade Wattpad bli en av dem.

När Wattpads innehållschef Ashleigh Gardner var på besök i Stockholm förra året för en konferens lyfte hon i DI Digital hur de ser på och förhåller sig till de traditionella förlagen, och höll en presentation om hur deras plattform förändrat sättet folk (läs: unga) läser och skriver på. Och de har all rätt att skryta: plattformen har mer än 40 miljoner användare, där drygt 10% någon gång provat på att publicera sina egna texter, vilket har gett 150 miljoner berättelser. Sett från ett bokbranschperspektiv är det ju helt makalöst – 40 miljoner potentiella läsare, 4 miljoner författare! Hur är det ens möjligt?

Sett från ett bokbranschperspektiv är det ju helt makalöst – 40 miljoner potentiella läsare, 4 miljoner författare! Hur är det ens möjligt?

Ashleigh Gardner: Stories by the Digital Campfire | GRID15

Wattpads stora framgång kommer av att de gör både skrivande och läsande till en social aktivitet: det är lika delar ett socialt nätverk som det är en app du kan läsa och skriva i. Självklart är de inte först med att koppla samman läsare och skribenter på nätet – i början av 2000-talet slog Fanfiction.net igenom stort när hela världen började skriva om Harry Potter i väntan på nästa bok, och sajter som LiveJournal och DeviantArt var också stora samlingspunkter för skribenter och läsare.

Och innan det… tja, jag är rätt säker på att det inte tog särskilt lång tid från det att internet blev del av vårt dagliga liv till dess att någon hade lagt upp sitt senaste manus till allmän beskådan. Och så var onlinelitteraturen född! (Jag skulle nog kunna bli mer ingående här, men jag var å andra sidan typ fyra när det hände, så det finns nog folk som gör det bättre.)

Numera finns det sajter för alla slags texter – Medium, Storybird, Tumblr, Archive Of Our Own… listan kan göras lång. Dessutom kan du lägga upp det du skriver på din blogg, eller kanske sätta upp en egen hemsida där folk kan läsa utdrag. Möjligheterna för att självpublicera på nätet är – utan överdrift – oändliga.

Värt att nämna är att i princip alla stora plattformar (där det alltså både finns författare och läsare) domineras av engelska språket. Om du, precis som jag, skriver på engelska så är det snarare en fördel än en nackdel. Att nå ut med engelska texter är mycket lättare, eftersom den potentiella läsarskaran är så mycket större. Men misströsta inte om du skriver på något annat språk än engelska! Onlinelitteratur är ju lite vad du gör det till, och t.ex. Wattpad har redan stöd för svenska. Skriver du för ungdomar och vill testa dina texter är det alltså ett utmärkt ställe att göra det på.

Socialt skrivande – vad är det?

Onlinelitteraturens stora fördel jämfört med de mer traditionella sätten att publicera sig är att det i grunden är socialt. Allt (nåja, nästan allt) på nätet går att dela, och på så sätt att sprida. Och nästan allt går att kommentera på något sätt, oavsett om det är genom kommentarer i direkt anslutning till texten eller genom att kommentera en länk på Facebook.

Onlinelitteraturens stora fördel jämfört med de mer traditionella sätten att publicera sig är att det i grunden är socialt.

Men socialt skrivande handlar om så mycket mer än kommentarer: det handlar om hur interaktionen mellan läsare och skribent kan påverka berättelsen och skrivprocessen, om hur det går att mäta engagemang för en text på ett sätt som går utöver antalet Facebook-delningar, och om att anpassa formatet efter hur samhället fungerar idag.

Och om du nu tänker “Vadå anpassa sig? Skrivandet är en kreativ process! Det är inget en ska behöva anpassa!” och börjar muttra om den fruktansvärda kommersialiseringen och vikten av kreativ integritet… då hoppas jag att du kan ta med dig något nyttigt från den här inläggsserien ändå, nämligen: våga testa. Det värsta som kan hända är att ingen läser, och visst, det är tungt, men även det går att lära sig saker av.


I nästa del blir det mer om läsarengagemang, men är du redan nu nyfiken på hur sociala medier och bokvärlden konvergerar på nätet eller behöver lite inspiration kan du läsa dessa inlägg från förra året:

Böcker vs. sociala medier: Instagram
Böcker vs. sociala medier: Twitter
Böcker vs. sociala medier: Youtube
Böcker vs. sociala medier: Tumblr

(Och om du läst såhär långt och fortfarande känner, ”nääee, vad är det här för fasoner?” – lugn! Vi på Type & Tell gillar fortfarande fysiska böcker. Läs mer på typeandtell.se och prova att formge din bok gratis!)

Hanna

PS: Jag brukar stå bakom kameran, men måste jag stå framför blir det spegelselfies. Med guldkant.

Hanna Säll Everö

Hanna Säll Everö

Project Manager på Type & Tell. På dagarna hjälper hon andra självpublicera sina böcker, på nätterna skriver hon fanfiction och ungdomsböcker under pseudonym på nätet.