anna gable lektör type and tell blogg

Vad är en lektör och varför behöver man en?

Du som skriver på en bok har troligtvis ofta stött på uppmaningen att anlita en lektör. Men vad är en lektör, egentligen? Och varför behöver man som författare en lektör?

Anna Gable jobbar sedan tjugo år tillbaka med text i olika former. Numera nästan heltid med skönlitteratur. Hon är bland annat lektör och jobbar både i direkt samarbete med författare och åt förlag. Här nedan hjälper hon oss att bena ut vad en lektör gör.


Vad är en lektör?

”Tyvärr stoppar vanliga misstag oftast ett manus redan i dörren hos ett förlag. Detta är missar som kompisen som har läst manuset oftast inte ser, men som lektören hittar.

Många anlitar en lektör antingen för att ha större chans hos ett förlag eller för att ge ut på egen hand. Ibland kräver egenutgivna böcker till och med mer av texten, eftersom den kvalitetsstämpel som ett förlags namn ger inte finns där. Det är således inte när refuseringen från förlaget kommer som du ska välja att ge ut själv. Det ska vara ett övervägt beslut för att kanske ha bättre överblick, för att du kan din marknad bättre eller något annat som inte har med en refusering att göra. Det finns gott om hjälp på vägen till utgivning. Se lektören som en sådan hjälp!”

Det finns inget som heter legitimerad lektör!
”Vem som helst kan använda ordet lektör och frågan om vem som är en lektör eller vad denna gör kommer att få olika svar beroende på vem du ställer den till. Mitt svar är att en lektör är en person som arbetar med att hjälpa författare att hitta både guldkorn och brister i ett manus. Lektören bör ha högskoleexamen inom ett relevant ämne som innehåller textanalys, såsom språkkonsult eller litteraturvetare.

Det finns ett fåtal lektörer som inte har akademisk bakgrund, men som ändå är mycket duktiga. De har då skaffat sig kunskapen genom att själva läsa in ämnet textanalys, samt genom att under många år ha varit betaläsare (kallas även testläsare).”

En lektör är en person som arbetar med att hjälpa författare att hitta både guldkorn och brister i ett manus.

”Den stora skillnaden på en lektör och en betaläsare är att betaläsaren tycker något om texten, medan lektören kan tala om varför en eller annan sak inte fungerar. Då blir det också lättare för dig att åtgärda det hela. Vidare är lektören en yrkesperson som gör det här på heltid, medan betaläsaren oftast är en kompis som läser på fritiden.”

 

vad gör en lektör type and tell blogg

Några exempel på sådant som lektören kan hitta i en text:

  • Karaktärerna pratar på ett sätt som inte passar i miljön, eller faller ur sin roll.
  • Det finns ologiska luckor i tidslinjen.
  • Tempot fungerar inte.
  • Författaren har inte samma språk genom hela manuset.
  • Manuset rinner ut i sanden, utan någon dramatisk kurva eller några vändpunkter.

”En del säger att en lektör måste ha givit ut ett antal böcker på stora förlag. Jag förstår inte tanken med detta. Vilka OS-stjärnor tränas av andra guldmedaljörer? Nej, det viktiga är att lektören har förmågan att se hur en text fungerar, eller inte fungerar, och därifrån kunna komma med bra råd.”

Bara för att ett manus är lektörsläst slutar det inte att vara ditt eget.

”Lektören är inte heller en spökskrivare. Det är alltså inte någon färdig text du får tillbaka, utan förslag på hur du ska gå tillväga för att skriva om. Men det ska fortfarande vara dina egna ord, din författarröst och din berättarstil. Bara för att ett manus är lektörsläst slutar det inte att vara ditt eget.

Det är viktigt att tänka på att lektören alltid står på din sida. Det omdöme som du får är alltså inte att se som ett kritiserande, utan som en hjälp att förbättra manuset. Jag blir jätteglad när jag sedan ser att det har burit frukt och manuset har blivit en färdig bok.”

Läs mer: Fem element i ett riktigt bra manus

Hur skiljer sig en lektör från en redaktör eller korrekturläsare?

”Den här frågan skulle kunna besvaras med: Den ena redigerar, den andra rättar stavfel. Men det är inte hela sanningen. Det finns många roller som en författare kan möta. En del går dessutom i varandra.”

Redaktör
”Redaktören är den som arbetar tillsammans med författaren för att göra manuset färdigt, det vill säga slutredigerar. En redaktör på ett etablerat förlag kommer in när manuset redan är antaget (det är alltså redan en massa jobb gjort med det från första versionen). Att jobba med en redaktör handlar om att ge och ta, men det måste vara dialog och samarbete. Redaktören har oftast lång erfarenhet och är värd att lyssna på.

Det finns också redaktörer som arbetar med författare som redan har haft sitt manus hos en lektör och sedan har valt att ge ut själva. Här blir gränserna dock mer flytande mellan redaktör och lektör, eftersom lektören ofta gör ett liknande arbete. Framför allt om du skickar manuset för en andra läsning hos samma lektör. Då kan du hoppa över redaktören. Är det däremot bara lektörsläst en gång, anlita en redaktör också!”

Läs mer: Förläggeri och redaktörskap 

Korrekturläsare
”När du skickar ditt manus på korrektur ska det vara färdigt. Detta är sista länken innan utgivning. Korrläsaren tittar efter felstavningar, tokiga tangentnedslag, dubbla mellanslag, felaktiga avstavningar och liknande. Gör du detta innan du redigerar är jobbet ogjort, eftersom det kan uppstå nya fel på vägen. Korrekturläsaren har inga åsikter om vad som fungerar, utan rättar bara ord för ord (många läser till och med texten baklänges för att inte få något sammanhang).”

vad gör en lektör type and tell blogg

Läs mer: Korrekturläsning och korrekturtecken

Vilka roller finns och vad gör de med manuset?
”Jag brukar ställa upp det så här:”

  • Skrivcoach – yrkesutbildad coach som hjälper författaren att utveckla karaktärerna eller storyn medan manuset skrivs.
  • Betaläsare/testläsare – ofta vän eller författarkollega som läser ett manus på sin fritid och tycker något om det (bra att använda i ett tidigt stadium).
  • Alfaläsare/expert – person som är expert på ett ämne i ditt manus och faktagranskar detta (läser sällan hela manuset utan ser bara till att din research är rätt i just det ämnet).
  • Lektör – yrkesutbildad som läser ett färdigt manus och talar om dess fördelar och nackdelar på olika plan samt vad författaren bör arbeta med för att göra manuset bättre.
  • Språkgranskare – kontrollerar grammatik, ordval, språkbruk med mera.
  • Redaktör – deltar i slutredigeringen (oftast förlagsanställd, men kan också jobba fristående åt egenutgivare).
  • Korrekturläsare – rättar stavning och tangentbordsmissar.
  • Layoutare – sätter texten för tryck.

Läs mer om sättning av text här

”Eftersom flera av de här rollerna ofta innehas av samma person kan man med fördel kolla om det går att få hjälp med två saker samtidigt. Då kan du “hoppa över” vissa steg. Många lektörer och redaktörer är till exempel också språkgranskare. En del lektörer är skrivcoacher. En del korrläsare är språkgranskare, och så vidare.”

Vad tittar du på när du läser manus?

”Alla manus har något som är bra. Det är viktigt att hitta detta så att författaren ser vad hen är bra på att skriva. Sedan finns det också saker som inte fungerar lika bra i ett manus. Dessa behöver bearbetas av författaren. Beroende på hur van författaren är kommer felen att finnas på olika plan. Någon sa att det är som att skala en lök; när man ser förbi en del vanliga missar kommer helt andra sidor hos manuset fram.”

Någon sa att det är som att skala en lök; när man ser förbi en del vanliga missar kommer helt andra sidor hos manuset fram.

De här punkterna finns alltid med när Anna tittar på en text:

  • Dramaturgi & story (hur berättelsen är vävd)
  • Tidslinje & konstruktion (logik eller luckor, tempo, framåtrörelse)
  • Om intrigen håller (har den balans och trovärdighet?)
  • Karaktärer (protagonist, antagonist och bipersoner – deras utveckling)
  • Dialog, gestaltning och variation i texten
  • Språkbruk

Läs mer: Berättarteknik – dramaturgi

Det här noterar hon inte:

  • Korrektur
  • Språkliga fel (jag brukar påpeka dem en gång, men rättar inte om de är återkommande)
  • Grafisk utformning
  • Research (lektören kollar inte fakta kring händelser, kartor, existerande eller historiska personer eller liknande – se alfaläsare ovan)

vad gör en lektör type and tell blogg

Hur lång tid tar lektörsläsning?

”Jag skriver alltid både ett lektörsutlåtande och ger kommentarer i manuset. Kommentarerna tar tid, så jag brukar räkna med att läsa cirka trehundra sidor i veckan. Vissa manus går snabbare, andra kräver mer tid. Beroende på antalet kommentarer har du sedan ett jobb framför dig med ditt manus. En del författare vill låta omdömet sjunka in, andra sätter sig och jobbar direkt.

När du skickar ditt manus till lektör ska du inte ha någon deadline framför dig. Då kan du ge manuset den tid för redigering som det behöver. Många skickar även till lektör en andra gång, både för att få feedback på sitt redigeringsarbete och för att se att inga nya missar har smugit sig in.”

Är det bara skönlitteratur du antar eller är det andra genrer också?

”Som språkkonsult jobbar jag också en del med fackböcker. Tidigare har jag arbetat en hel del med företagstexter, gjort texter för webb, skrivit journalistiskt och jobbat som redaktör. Men skönlitteratur är väldigt skoj eftersom människans förmåga att berätta aldrig tar slut.”

Vad är dina tre bästa tips om författare vill förbättra sina manus?

  • Ta bort alla onödiga småord. Det är enkelt att göra med ‘sök och ersätt’. Till onödiga småord hör: lite, ganska, verkligen, just, väldigt, nästan, plötsligt, liksom, faktiskt, ju, och riktigt. Givetvis måste orden stå kvar där de är betydelsebärande (läs meningen högt för att kolla). Rensa också bort alla inledande ja och nej i dialogerna, de ger inget till läsaren.”
  • Kolla din tidslinje. Gör en fysisk pil genom att tejpa ihop ett antal A4, rita upp linjen och lägga ut den på golvet. Fäst post it-lappar med de olika händelserna i ditt manus vid pilen (årtal, månader eller klockslag) och se att allt har en början och ett slut. Ett tips är att använda dig av färgerna på lapparna samt olika pennor för olika händelseförlopp och karaktärer. Återblickar kan hamna utanför manusets startpunk, det är helt okej. Men du kan däremot inte låta en polisbil komma innan mordet har skett (om du inte gör detta med flit förstås).”
  • Ta hjälp. Det gör proffsen. Så varför ska man som amatörförfattare vara sämre? Sitter du med ditt första manus och varken vet ut eller in är detta mitt råd: låt en kompis betaläsa och tala om ifall det är spännande, dramatiskt, romantiskt och om det gick att förstå. Redigera och korrläs själv, samt gör punkterna ett och två ovan. Skicka sedan ditt manus till en lektör. Oftast kommer lektören att se både fler och andra saker än betaläsaren. Nöj dig dock inte med vad släkt och vänner säger, för oftast är de ‘för snälla’.”

Kort om Anna Gable

  • Vid sidan av hennes yrke som lektör har hon kommit ut med en roman och en novellsamling (nominerad till Selmaprisets final 2015), samt medverkat i tre antologier. Hon har dessutom givit ut en kort fackbok om att skriva skönlitteratur.
  • I pipelinen just nu finns två färdigskrivna romanmanus i olika redigeringsfaser.

Boka lektörsläsning här

Maja Lind

Maja Lind

Digital marknadsförare på Type & Tell tillika retoriker som älskar deckare, poddar om brott och straff och franska bulldogs.